Härliga lördag. älskar numer helgerna då jag brunar börja dagen med en löptur med bara jag och mig själv och sedan frukost med familjen. Nu blev det förvisso frukost ensam då den ena är ute och springer intervaller, den andra sover(tack och lov) och den tredje är ute och rantar.

Dagens pass, mycket viktigt:premiärlöpt med en Garmin forerunner som vi lånat. Och fåt kvitto på hur seg jag faktiskt är.Herregud min distans går i..nä ni vill inte ens veta.Kan ju löpa på behagligt i typ 4.45-5min fart,men s bli jag trött i bålen, orkar inte hålla steget...det är en märklig känsla att inte ha styrkan i kroppen som vanligt. Å denna vecka har jag slarvat,inte fått till ett enda pass! Jag vet ju att jag inte kommer börka junna träna  på riktigt innan jag byggt upp styrka, och blir förmodligen skadad   åxå. Så skärpning!Krävs ju lite diciplin när man bara vill göra massa rolig löpträning och inte massa tråkiga styrkeövningar!Denna vecka har det blivit mest löpning med barnvagn. Tycker det är bra såhär i början då det ger bra löpstyrka för bål å höft på köpet!

Ska försöka passa på att köra lite styrka när lilleman sover.Han har blivit mer vaken nu. Han har tagit "för vana" att marathonsova hela morgonen och förmiddagen och vara vaken på em eller kväll. Igår var han ett minimonster från 14-21. Ingentin passade och jag var helt färdig. Vi har verkligen blivit bortskämda med ett änglabarn. Men det vore ju förtusan väldigt märkligt om han aldrig skrek. Då skulle han ju inte ha några känslor. Så jag gör mitt bästa för att vara en förstående förälder och förstå att han inte heller har det så lätt och inte begriper sig på den märkliga värld han hamnat i. Men hur som helst, finns massa kul och spännand ejag kan blogga om när det gäller mitt underbara barn: men nu är ju detta min träningsblogg, inte mamma-barn blog, så jag lämnar det till någon annan. I detta fantastisk väder är det iaf trevigare och mer lockande att vara ute och gå promenader än att köra styrka eller cykla inne.Så jag skyller min lathet på det fina vädret:. Idag är det Världsungdomspelen å vi ska förbi å se Lotta springa 1500m. Skänker en tanke till alla stackare som får springa inne på Ullevi i stekande hetta(+ 27 grader i skuggan redan) medan andra får promenera i parken eller åka till havet.

ha en fin lördag!

Jag är verkligen sämst på att uppdatera bliggen nu. Det är inte det att jag inte har tid, för tid har jag (,och alldeles för mkt av den spenderas framför datorn!), jag ids helt enkelt inte..

Idag är det 29 juni och vår goa fantastiska unge är EN HEL MÅNAD gammal! Tänka sig att det var en månad sedan han föddes! Har hänt mkt på den månaden. Han är mycket mera vaken och vi har lärt känna varandra bättre. Jag mår väldigt bra och har nu kommit igång med träningen. Många hötter med fingret åt mig för att jag redan tränar, men jag tänker inte ha dåligt samvete för det! Så var det, om inte värre, under graviditeten åxå. "du kan ju inte springamer nu" "Vad sger din läkare??" "Tänk på bebisen!!" Jag gjorde bara det som KÄNDES bra, och det blev ju hur bra som helst! Visst var det svårt att veta om jag gjorde rätt i och med "alla andras" kommentarer, men jag tror det viktigaste är att våga lyssna på sig själv och vad som känns bra. Det kan ju ingen anna tala om för en. Fats då gäller det ju att vara smart på riktigt, och inte lura sig själv och köra på fast det tar emot. Och det gäller nog framförallt NU, efetråt, när jag är lätt och enormt träning,-och tävlingssugen.Tar det förstås lungt eftersom det är NU det är störst risk för att åka på skador av alla de slag, men det känns ju så bra i kroppen så jag kan inte tänka mig att det är skadligt att köra lungt. Prioriterar bålstyrka, och faktiskt känner jag nu efetr några veckor med ca varannandags bål/styrke träning att jag faktiskt börjar få kontroll över det partiet igen! Springer 2 dagar/ vilar en osv...

Sprungit endel med vagnen, går toppen. Vilken löpstyrketräning för bål och höft det är, speciellt i backarna! Och det bästa är att när jag sen kör utan vagn så känner jag mig (förmodligen lurar jag mig själv) väldigt snabb..;)

Det är skönt att kuna göra något som jag aldrig annars har möjlighet att lägga enegri på:promenera. Jag & Albert går mycket med vagnen. Kan inte finnas en bättre tid att bli mamma än denna, är så underbart att vara ute i solen.

Jag kämpar på mot mitt mål att komma tillbaka till tävlingform, och framöver några nivåer högre än där jag var innan graviditeten. Ska försöka bli bättre på att uppdatera hur det går här på bloggen!:)    

Det blir inte mycket bloggande nu. Eftersom det är träning som jag tänt blogga om och inte något annat, och då jag för tillfället inte tränar så är det svårt att blogga om framgång och krämpor..

En liten update ska jag trots det komma med: Faktiskt kommit igång så pass att jag nu sedan 10 dagar tillbaka kan gå riktigt snabba promenader, med barnvagn är det riktigt bra träning faktiskt!:) Försöker även köra styrka hemma några ggr i veckan, -innan jag har fått tillbaka styrkan i bål och rygg kommer jag definitivt inte kunna löpa! Igå gick jag långtur  skogen medan T sprang intervall, å då testade jag några löpsteg efteåt. Gör inte ont längre, men det är obegripligt hr jag ska kunna springa med dessa gigantiska "matkantiner"!?? Kan inte begripa hur de löpare som gjort rätt bra resultat kort efter att de fött barn ,och ammar, gjort!!?? Nåväl, det är ju så kort period i livet.

Albert är nu 16 dagar och växer så det knakar! 500g hade han gått upp på mindre än två veckor! Vilken energi det verkar gå åt att producera hans mat! Jag är hungrig jämt, värre än när jag tränar som mest, och äter kopiösa mängder. Tobbe har inte en chans, och ändå triathlontränar han så mycket han hinner och orkar. Och ändå är jag galet smal för att nyss fött barn, helt obegripligt!

Albert  är helt fantastisk och jag kan inte se mig mätt på honom. Snäll som en liten ängel är han fortfarande. I helg har han varit på sin första fest: våra goda vänners fantastiska brölllop. Gick jättebra! Och vilken dag sen! Inte för att jag har varit på så många bröllop, men detta var något utöver det vanliga.  Så mycket kärlek, lycka, skratt, vänskap oxh gästfrihet på en och samma kväll har jag aldrig varit med om. Ser framemot vårt eget bröllop mer än någonsin nu. Hoppas på att vår dag ska bli lika lyckad!

Ojoj,nu var det längesedan! Torsdag 29 april bloggade jag senast. Tänk om jag då visste att exakt en månad senare skulle jag vara mamma. Nu är han född, vår älskade Albert Ingemar Johnny Belforth. Allt gick bra, han är en pigg liten krabat och vi mår bra.Tors 27 maj när jag gick ut för att jogga/gå som vanligt på morgonen kände jag att det inte var som "vanligt" . Jogga gick givetvis inte och jag hade en lätt återkommande mensvärk. Hemtentan som låg och väntade fick vänta. Mycket riktigt fortsatte värkarna och blev starkare. Kl 17 fick T lov att komma hem för då var det inte lika kul att vara själv längre. Kämpade hemma hela natten, min plan var hela tiden att inte åka någonstans förrän tidigast 5 på morgonen, och det funkade ändå bra med andningen hemma. Kl 5.00 åkte vi in till förlossningen, men fick då valet morfindos för att få sova där eller åka hem. Fy tusan, det var ett besked som kändes som någon sa "Jag ska sprätta upp dig långsamt med en slö kniv". Jag hade verkligen trott att jag skulle få föda barn denna dag! Men vi åkte hem och det gick förvånansvärt bra hemma. Kunde tom äta lite och halvslumra i värkvilan.18.00 på eftermiddagen gjorde vi ett nytt försök, jag ville eg inte åka igen, ville absolut inte blir hemskickad igen, men vår kära granne övertygade mig om att jag skulle föda hemma om vi inte åkte Nu. 5.42 lördag 29 maj föddes Albert, efter ett drygt dygn på förlossningen och lika lång tid hemma. Klart det var tufft, men allt gick otroligt bra och jag fick verkligen min drömförlossning! Jag har bara positiva fantastiska minnen! Det hade dock inte varit möjligt utan min fanstastiska T och de 2 underbara barnmorskorna som stöttade oss. Jag hade verkligen nytta av det jag bestämt mig för att fokusera på innan, slappna av, andas samt att jag såg framemot det hela med spänning och glädje och inte kände någon rädsla eller skräck.

Han vägde 3125 g och var 50 sm lång och var och är pigg och stark.

Jag vet inte om man har någon nytta av att vara vältränad under en förlossning, kanske kanske inte? Men en sak är jag säker på: före och efter har man säkerligen en enorm födel att vara det. Min graviditet var, så här efteråt, helt fantastisk ju! har mått över förväntan bra, och kunnat hålla igång bättre än jag trodde till en början. Såhär exakt en vecka efetr fölossningen har min återhämtning varit otroligt bra. Var pigg från första stund och känner mig väldig stark i kroppen.

Än så länge finns inget fokus på löpning, promenader har jag kommit igång med från dagen efter, men löpträningen kommer få ta sin tid. Kommer inte ta ett steg för än jag känner att jag är helt redo. Men jag vet att när jag väl kommer igång så kommer jag komma tillbaka i raketfart! Jag längtar efter att träna och tävla så det kryper i kroppen, men Albert kommer alltid vara viktigare nu. Jag har en känsla av att få barn kommer att ha stärkt mig något enormt, både fysiskt och mentalt!

V 36 (om tre dagar)." Bebisen äri princip fullgången.ca 34 cm lång ,från huvud till stjärt alltså, och väger ca 2800 gram (kanske därför det är så framtungt att jogga i nedförsbackar;) Nu ska den bara äta upp sig så den klarar livet på utsidan" Läste jag just.

Om sisådär 10 dagar är det alltså helt ok och normalt för den att födas! Jisses! Men h*n får vänta i minst 2 v till, vi har lite till att hinna med först.

Ett tips till om Ni (ja Ni ska gärna vara två..) inte får saker och ting gjorda, de ligger bara och väntar och blir aldrig av liksom..,:skaffa barn! Jag lovar, ni får till och med upp de där listerna i hörnet som annars fått väänta till utflyttning;)

Gud vad vi har fått det fint hemma! Jag bara ser mig omkring och myser hela tiden! På något sätt tror man ju (vi iaf) att om vi inte gör saker och ting innnan bebisen kommer kommer vi aldrig orka ta tag i det! Just nu sitter jag och rippar skivor med mina nya fina rosa cd-enhet. Ska ääääntligen lägga in musik på min mp3!! Kommer jag säkert ha glädje av vid andra tillfällen är när jag ska föda barn;)

Joggat en hel timme imorse. Utan gångsvbrott! Helt otroligt. Igår gick det knappt att gå, blev inte ens promenad mer än fram och tillbaka till skola/stan. Men nu har jag förstått att det beror på hur bebisen ligger för tillfället, hurvida den ligger och trycker på någon nerv, på "fel ställe" eller så.

Men jisses vad folk glor på mej när jag joggar (har vant mig vid att använda ordet "jogga" nu..;)

Undra om de tänker"Hon måste ju vara dum i huvet" eller typ "Oj,det där ser jobbigt ut,men imponerande"

Förmodligen det första...

Därför brukar jag försöka ta vägar och tider som är så folktomma som möjligt. Men även brukar jag vilja jogga med Tobbe på hans morogntur till jobbet,-och då blir det hamnen-Avenyn-Vasa, och då får jag ju skylla mig själv att fok glor.

Vad ska jag blogga om idag? Min plan idag är att plugga och laga fisksoppa. Kul va?

Samt gå promenad och bekanta mig med CD enheten. Om jag inte snart tar tag i att börja fixa min spellista på mp3n som jag bestämt att jag sa ha på förlossningen så får jag väl åka dit utan. Och jag gillar inte när saker inte blir som jag tänkt mig. Jag hoppas att jag ska kunna göra som jag tänkt och planerat så långt som möjligt, resten lämnar jag åt ödet, men det jag förberett ska med!

Tack Johanna för den låååånga kommentaren och praktiska tips om förlossningen! Tror vi har gått alla kurser och läst allt som finns om vad som komma skall, men vi kan ändå inte begripa att vi ska vara med om det. Snart snart snart. Svårt att förbereda sig på något man aldrig varit med om, det enda jag vet är att jag absolut inte ska ha någon EDA! Får väl se om jag får bita i det sura äpplet sen;)

Nåväl,jag är trots allt inte alls orolig inför det, på något sätt kommer jag klara av att föda barn jag med.

24 dagar kvar tills bebisen kommer. Alla säger "Du kommer gå över tiden, du är förstföderska" . Visste, det kan väl hända att jag kanske gör. Eller så inte. Har nu 8 (Åtta) vänner som är förstföderskor och fått för tidigt. Kanske just därför jag kommer gå över: -för att ingen annan gjort det. Skulle finna det väldigt märkligt. Varför skulle den lille krabaten vilja ligga upp och ner ,i min trånga mage, onödigt länge? När h*n nu dessutom har en sådan fiiin barnvagn att åka runt i härute! Nej, jag blir förvånad!

Nu börjar världen runt om mig lugna ner sig,..eller snart rättare sagt.. mycket av allt vi sagt måste göras är ordnat, på måndag är tentan skriven. Ska bli skönt med lite ro runt om. Nästa kurs har jag redan räknat bort att klara/hinna tenta av,så den tar jag med ro. Nu sista tiden ska jag bara gå promenader i solen och sniffa på våren. Jogga lite så länge jag kan. Absolut inte cykla. From igår är det nedlagt. Cykel är inte längre någon träningsform, utan bara en timmes obekväm sittställning. Eftersom jag inte cyklar på utan tar det väldigt lungt så är det knappt ens jobbigt.Helt onödigt! Btw är idag första onsdagen sedan jag kom hem från Sydafrika som jag inte är på morgonspinpasset!

Näp,nu är jag kaffesugen!Dags att gå till skolan och köpa en kopp. Eftersom vi inte har någon kaffebryggare hemma. Vi vill ha en Mocca master. Tobbe tycker att jag ska sluta köpa kaffe i skolan och istället spara den 10,- till mocca mastern.(bara för att han har gratis kaffe i obegränsad mängd på jobbet=P) Fine, då kanske vi kan köpa en om två år!

Hämtat våran fina vagn idag!

Var häftigt att köra den, men måste nog öva lite mer barnvagns-teknik. Speciellt i mataffär. Den fick vara med på Hemköp när vi veckohandlade efetråt, måste säga att jag lyckades köra in i det mesta..

Bäddat den och hängt upp "Benjamin-syrsa-nallen". Nu väntas bara bebis däri..